Alla inlägg under december 2007

Av Filip - 30 december 2007 13:01

Nu börjar jag känna igen mönstret. Ett intervallpass följs av en dag med jäkligt ömt ben (=bara lätt jogg), därefter bara lite stelt (distansdag), sen känns det ganska ok och då blir det intervaller igen, sen en dag med jäkligt ömt ben osv. Det blir inte sämre iaf. Enligt Joe Boness måste man veta var ens "snap point" går, dvs när senan lossnar från fästet. Så länge man håller sig på rätt sida om den gränsen så kan man laborera fritt med träningen. Joe Boness borde bli president!


Idag blev det s.k snabbhetsträning. Inte för att det gick så snabbt men jag försökte. 2x100 (13.5) + 150 (20.6) +200 (28.3) + 300 (41.8). Det som var gubbigt värre med detta passet var att jag inte kom igång förrän på sista intervallen, trots 8km uppvärmning. Ofattbart. Man kan skylla på vädret som med 4 plusgrader och duggregn och snålblåst inte var något optimalt sprintväder, men ändå. De dagarna är förbi då man kunde jogga 3 varv runt en fotbollsplan, gungstretcha lite och sen rippa en 100ing på under 12 sek.  Avslutade med 8km nedjogg och svalkning av benen i Årstaviken.





ANNONS
Av Filip - 27 december 2007 23:16

Ett litet trevligt arrangemang i folktomma Sunnahallen ikväll. 5x600m progressivt i varje intervall med 5 min vila var kvällens övning. På startlinjen stod jag själv, LK, Björn, Nicke och de makalösa bröderna Robin och Jonas Leandersson. Förra gången jag försökte mig på detta pass lyckades jag/vi inte få det progressivt så nu försökte vi verkligen hålla nere farten till 69 sek på första 400 för att kunna ge full patte sista 200. Första intervallen gick fint och jag hade 29.nått på sista 200, andra också ok sen började det blöda lite smått. Märkliga cp-ryck och krampningar från hamstringen gjorde att jag fick stanna eftyer 400 på den 3de intervallen, sen på att igen och 4an och 5an gick ganska bra. Snittiden blev bara godkänd (1.41.nått) men jag tröstar mig med att det var progressivt och fint.  Kul att se 52kg Nicke spurta mot dubbelt så tunga LK på sista 200ingen :-)

Bröderna Leandersson var untouchable och var minst 20-30m före i mål på alla intervallerna. Inte så förvånande kanske.

ANNONS
Av Filip - 25 december 2007 21:14

Som en riktig svenne så är jag nu hemma hos mina föräldrar och "firar" jul. Detta innebär också mycket kvalitetstid med Lillkötta och många roliga kommentarer från hans sida. Bland annat diskuterade vi precis vilka längdskidor som är bäst, jag tycker att Rosignols glasfiberskidor är grymma men LK gillar mest Vita Blixten (försvarets träskidor) eftersom han på allvar tycker att glasfiber blir "så jävla sprött så fort det blir under minus 40 grader".


En annan nyhet var att LK fått erbjudande att vara med i militärlandslaget i terränglöpning med betalda träningsläger och tävlingar i europa samt möjlighet att att gå ner på halvtid med bibehållen lön. Givetvis tackade han nej eftersom han tyckte att alla resor skulle ta för mycket tid från träningen...


På  julafton körde vi en timme styrka (bara 1 reppare) + långpass med fartökning precis som traditionen bjuder. Fartökningen var över sista ca 6km och i riktigt grov terräng; kalhyggen med lerigt traktorspår, några hundra meter i en bäck och netto ca 80m höjdmeter uppför. I denna typ av terräng kommer LK till sin rätta, jag tyckte jag sprang bra och pressade verkligen max och fick 23.15 på denna sista biten men LK fick sjuka 20 blankt. Jag tappade alltså 32 sek/km på denna bit!! Och jag visade att jag inte är i urusel form för jag körde 5x1000m på slafsig grusväg med Björn idag på 3.11 i snitt. 


Skönt att vara hemma i skogen igen och köra på alla de där gamla stigarna som man nött på sen man var liten. Undra hur många liter svett Björn, Lillkötta och jag har lagt på de där stigarna under alla år. Den totala energiförbrukningen skulle nog räcka för att mätta alla barn i afrika i ett helt år.


Av Filip - 21 december 2007 18:54

Nu känns det som jag har fått ett litet övertag på mitt hamstringfäste. Bara simning, cykel, arm+bencykel (400watts intervaller) och styrketräning i 3 dagar och nu har jag en hiskelig träningsvärk om inte annat. Testade ett lätt distanspass på 9km igår och 16km idag, båda passen med lite försiktiga stegringslopp inbakat. Känns hygglo, smärtan har övergått från skärande/sågande till molande/diffus så med lite flyt och bra karma så kan jag nog återgå till hårdare träning igen.


För övrigt kan nämnas att kollektivet nu fått sin 6e medlem, natten till i måndags föddes lilla Nora, 50cm 3500gram. Pappa, 1820cm 68000gram och mamma, 167cm 57000gram är sååå stolta. Tyckte väl att jag hörde någon som hade värkar och ojjade sig mitt i natten.  Nora valde att komma till världen med rumpan först så det kändes nog en del. Jag skulle kunna tänka mig att smärtan att föda barn motsvarar hur det känns efter 6-7 mil på cyklingen i en halv Ironman. Kan inte någon tjej som gjort en IM (och legat i kryckan HELA cyklingen) och även fött barn berätta vilket som var värst? Märkligt nog är det inte populärt att jämföra hur det känns att föda barn med idrottsprestationer. Kanske man skulle testa den där profylaxandningen när man växlar från cykel till löpning nästa gång?


Av Filip - 18 december 2007 19:52

Tänkte smågnälla över att jag alternativtränat på arm+benmaskinen men min flickvän kom precis hem med nya numret av "Pro Cycling"  (bara sådär, utan att jag ens bett om det = kärlek) så jag struntar i det.


Kolla in nedanstående länk från VM-finalen på 1500 i Helsingfors. Alan Webb gör kanske tidernas hårdaste ryck efter 800, långt över hans förmåga och med övermänskligt motstånd i Ramzi. Men på något sätt gillar jag det ändå, han försökte verkligen överraska och lyckades. Ramzi var ju favorit och han fick nog hjärtat i halsgropen när han på bara ett par sekunder hamnar 12-14m efter! Det bästa var iaf Webbs kommentar efteråt på frågan var han tänkte när han gjorde rycket:


-Dude, when I saw 2.04 comin' up at 800 I started to feel real antsy .... ...So I lend over to this skinny, black guy in red shirt, whispering in his ear:  It's time to fuckin' fly man!


Ja, nog flög han alltid: http://www.youtube.com/watch?v=vrybLjlBfDE

(rycket kommer efter 2.25)

Av Filip - 17 december 2007 08:36

har jag nu tagit mig genom vad gäller mitt elaka hamstringfäste. Det har nog varit värre än vad jag velat erkänna. Distanslöpning utgör inget större problem men så fort jag försöker mig på intervaller så får jag lida dagen efter. Har nu bestämt mig för att offra 3 dagar till alternativträning och chockrehab (läs: is, voltaren och eccentriska legcurls), sen får det vara nog.


Bara en liten olycksfågel har röstat på att jag kommer skada mig (jag vet nog vem) men sanningen och erfarenheten säger nog snarare att just detta alternativ är det mest sannolika... Å andra sidan krävs väldigt hård träning för att en trähäst som jag ska komma under 2 minuter så det finns inte så mycket att välja på.

Av Filip - 15 december 2007 16:11

blev det inte. Jag var helt övertygad om att jag skulle hitta nån liten göl som frusit till, det har ju varit minusgrader i snart 50 timmar. Letade hela morgonen men t.o.m de allra minsta gölarna/pölarna var bara delvis frusna. Annars är detta en väldigt trevlig och lättillgänglig ardenalinsport; skrillor på tunn is.


Istället blev det 18km löpning med 2x1000m tröskel (3.38) och 2x800 VO2 (2.29) och jag frös hela tiden eftersom träningskläderna var blöta redan när jag tog på dom. Av någon anledning torkar inte kläder om de ligger kvar i en bärkasse över natten, konstigt. Sen luktar dom inte så gott heller. Ikväll ska jag jogga en 5 kilometare med Nizen, men jag tror hon kommer banga. Det är nog lite väl kallt för henne idag.


Julstöket är i fullgång som nog ingen missat. Denna högtid får mig att fyllas med svarta känslor upp över öronen, usch vad äckligt. Den enda jultradition som jag gillar är LK:s och min egenhändigt införda "långpass med fartökning på julafton" ; 30km ungefär, första 20km i snacktempo (fast vi säger inget) och sista milen högsta växeln. En tallrik grönkål och en 5a akvavit på det så är man redo för tomten sen.

Av Filip - 12 december 2007 17:16

Det händer alltid något som är värt att skriva hem om på mina träningspass. Idag körde jag intervaller på Bosön igen och det var någon sorts klasskamp i innebandy för gymnasieskolor på innerplan. En kille fick det värsta psykbrytet jag sett på en innebandyplan tror jag. Han bara vrålade och gick på som värsta dampbarnet på en steroidkur. Det bästa var när 5-6 pers + lärare försökte lugna honom och frågade vad det var med honom, han skriker (bokstaverar):

-A-R-J!!! Jag är arg, fattar ni inte?! Jag är A-R-J!!!

Han gormade och höll på i säkert en 15-20 minuter. Sen gick han tvärs över banorna när jag sprang mina intervaller, då blev jag nästan A-R-J själv :-)


Nåväl, 20x200m blev det med 1 minut vila, snitt 33.3 Cruisekänsla första 15 sen lite jobbigare men där fanns mer att ta av. Hamstringen höll sig i (innanför) skinnet också.


Min fina omröstning visar att sub-2 ligger ungefär två standardavvikelser i från medianen, på svenska spel borde det ge ca 12 ggr pengarna. Värre odds än så har jag haft emot mig förr :-)

Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se