Alla inlägg den 2 augusti 2009

Av Filip - 2 augusti 2009 21:38

Kort version: Sluttiden blev 9.35h, personligt rekord med 12min, 15de på SM och jag blev trött i benen.


Den lite längre versionen är att jag gjorde en simning som var extremt behärskad då jag snabbt som tusan la mig på Nils "Kickens" fina six-beat spark och bara njöt mig fram till en tid av 1h02min över de 3860m. Det trevliga med att ta Kickens fötter är att man inte behöver titta var dom är, det hörs som en jäkla utombordare när han sparkar. Ganska skvalpigt och slabbigt ute i Kalmarsundet så tiderna var inte så snabba överlag. En rolig grej är att veteranen och supersimmaren Torbjörn Wollfram som ledde hela fältet simmade fel och drog med sig varenda en ut på en extra bonusrunda. Det märkliga är att jag tänkte "men va faen, hit ska vi väl inte simma?" men när jag såg att alla andra simmade ditåt så var det bara att hänga på. Hade varit kaxigt att ensam simma iväg mot rätt boj, "jag har aldrig fel, hitåt är det!" Efter en minut eller så vände täten och skapade lite smått kaos i klungan. När jag räknar tror jag att jag fick 12e simtid, vilket jag får vara nöjd med.


På cyklingen var det motvind ut i 3 mil, vändning och 3 mil medvind vilket skulle upprepas 3 ggr för att få ihop de 18 milen. Tanken för dagen var att göra en negativ split dvs köra snabbare och snabbare för varje varv. Pulsklockan var gud idag och jag höll pulsen mellan 142-145bpm på vägen ut och 139-142bpm på vägen hem. Det krävs inget geni för att räkna ut att man tjänar lite tid/kraft på att gå aningens hårdare i motvinden och lite lösare i medvinden. Första varvet gick på 1.35 och planen var alltså att öka ett par bpm på nästkommande varv men jag kände ett visst obehag i kroppen och bestämde mig för att ligga kvar på samma puls ett varv till och se vad som hände. 1.35 på varv nr 2 också och sen tänkte jag öka lite men jag hade fortfarande lite problem med att få kroppen att inte må illa så det blev inte mycket till fartökning, snarare tvärtom. Sista milen intill växlingen körde ganska lugnt för att göra mig redo för att springa maran. 8de cykeltid.


Första kilometrarna ut på löpningen kändes helt ok och jag gjorde allt jag kunde för att inte hetsa iväg för mycket så här i början. Lite skvalpigt i magen och illamåendet satt kvar men jag trummade på helt ok. Hade 1.05h vid varvning 14km men strax därefter fick jag seriösa spykänslor och äckelillamående som påminde väldigt mycket om Frankrike för 5 veckor sen. Försökte tänka bra "jag är smärta" och "acceptera-tankar" men fick liksom inte in psyket på den våglängden alls. Istället sjönk tempot och jag ralfade upp en ansenlig mängd maginnehåll några gånger och sen var jag nere i gå-drick-jogga-spy träsket igen. Slutade dricka efter det och betade av en kilometer i taget. Det är ínte så roligt att "kötta" om man lider ont bara för att hålla 5.30/km Maran tog mig lite dryga 3.42h vilket förstås är en halvtimme eller så långsammare än jag hoppats. Jag tappade alltså 7 palceringar på detta och slutade 15de om man räknar SM-placeringar.


För en fortsatt Ironmansatsning krävs det nu att jag lyckas ordna upp dessa eviga problemen med att jag spyr/kroknar sista 25km av löpningen. Egentligen har jag väl hygglig löpkapacitet åtminstone om jag slipper simma och cykla innan. Kanske är det så att det är när den magiska 7-timmars gränsen har passerats som eländet börjar? Nu körde jag med en ny variant av vätske- och energiintag där jag höll mig till H2O och sportdryck samt 2 flapjacks men det gjorde föga skillnad. Kanske är det så att vätskeintaget på cykeln, ca 6.5 liter på knappa 5 timmar, var lite i överkant dessutom?  


Om jag ska vara ärlig mot mig själv så vet jag inte heller om jag blir så trött för att jag börjar spy eller om jag spyr för att jag blir så jäkla trött...


Tillbaka till labbet. I dubbel bemärkelse.


Skapa flashcards